Vila i frid

Så, då var det bekräftat att en arbetare avled efter gruvraset i Kiruna. Det som gör mig så jävla förbannad är att företagets ledning har totalt ignorerat Gruvtolvans påpekande om att det är en fara att jobba i gruvan som det är. Arbetare gick ut igår i aftonbladet, som jag skriver om här, och sa att man inte ville gå ut med namn för att man kunde åka på repressalier från ledningen. Det är förjävligt. Men samtidigt, ni som så villigt påpekar att vi faktiskt bor i ett så modernt land i västvärlden så att sådana arbetsförhållanden råder inte, ni får ju käka upp era ord. Minst sagt! Tänk att det krävdes en arbetares liv för det. Fy fan.

Den avlidne heter Emil Nilsson och blev 21 år. Vila i frid!

I övrigt hoppas jag att gruvtolvan, som har medlemmar fyllda med kampvilja, börjar ställa ordentliga krav på svinen vid rodret på LKAB att förbättra säkerheten. Gruvtolvan har i tidigare fall positionerat ut sig som en kampfylld gruppering, vilket glädjer mig. Så det är väl ingen omöjlighet.

Stormen kring SAC och ledningens svek vid LKAB

Det har varit ett herrans liv om fackförbundet SACs arbetsmetodik mot en restaurant som försummat en av SACs medlemmar på 80 000 kronor i lön. Liberaler går ut och fördömer detta som “maffiametoder” och försöker mena på att medlemmen inte alls har 80 000 kronor att hämta ut och att SAC borde jämföras i stil med kriminella organisationer som t.ex. Hells Angels och deras indrivningsmetoder. Där någostans försvinner allt vett och det hela blir bara en tragisk historia av naivitet i praktiken. Jag tänker dock inte beröra den frågan så mycket i det här blogginlägget, då andra bloggare så som t.ex. Petter och Johan redan brör det tillräckligt mycket. Däremot har det en koppling till det jag kommer lägga fokus på; Nämligen gruvraset i Kiruna, som tack vare företagsledningen, kostat arbetare livet - åter igen.

Jag satt och skulle ta kvällsmackor och slog upp Aftonbladet och vips, där var det, gruvan hade rasat, arbetare var instängda i gruvan. Man räknar med att någon är avliden, och så vidare. Det intressanta i själva artikeln var det här: ” – Vi har varnat för det här gång på gång, men LKAB har inget gjort, säger en anställd.” och det fortsätter med “– Vi har känt hur det skakat och sett stora block falla i flera månader, säger en gruvarbetare som jobbat 20 år på LKAB.” och “– LKAB bryr sig inte. Det verkar som om någon måste dö.Varken han eller arbetskamraterna var förvånade. – Jag har sagt till min fru och mina barn att jag hoppas att jag är ledig den dag det smäller, säger en annan gruvarbetare.” och “– Nu vet jag inte om mina kamrater lever. Det är åt helvete. Gruvtolvans ordförande Harry Rantakyrö bekräftar kritiken. – Vi har krävt bättre förstärkning av berget. Hade företaget tagit till sig kritiken hade det här inte behövt ske.”. Ledningen i företaget har alltså fått det påpekat gång på gång på gång om riskerna med att jobba i gruvan och man har valt att inte lyfta ett finger för att förbättra säkerheten för arbetarna!

Företagsledningen höll också en presskonferans om det inträffade där man går ut och säger att ” – Det här var ingenting vi kunde förutse, sa hon.” samtidigt som facket med anställda går ut och meddelar att man påpekat flertalet gånger för ledningen om situationen.

Dem anser att våra liv är ingenting värt. Här får man påpekat flertalet gånger om säkerhetsbristen och lyfter inte ett finger. Och nu när olyckan väl varit framme har man mage att säga att det var inget man kunde förutse. Större respektlöshet mot arbetarna som arbetade i gruvan i synnerhet och mot arbetare i allmänhet har jag inte bevittnat på länge! Vi är inget värt för dem. Det här är inte den första gången någon kamrat avlider på grund av vårdlösheten hos den ägande klassen och tyvärr är det inte den sista heller.

All solidaritet med arbetarna i Kiruna!

Relaterade länkar:

SAC-historian:
Petter
Arbetaren
Yelah
Johan
SvD
Andrea Doria

Gruvraset och LKAB-ledningens idoti:
Aftonbladet 1
Aftonbladet 2
Aftonbladet 3