Jakten på lycka


Kapitalismens signum

Jag satt köpte aftonbladet när jag var och handlade mat. Åter igen stod det om Elisabeth Fritzl som alla förmodligen hört om. Hon ska nu göra ett tv-framträdande där hon berättar om sin hemska upplevelse, varför? Jo, för att slippa medias press mot henne.

I artikeln kommenterar en okänd källa från tv-kanalen som förväntas köpa upp intervjun om intervjun, i papperstidningen, fritt citerat ur minnet; “Det kanske inte är så bra för läkeprocessen, men hon är fylld av hat” - därför skall det tydligen vara heeelt okej att intervjua någon som spenderat 24 år av sitt liv instängd i en fucking källarjävel. Och det är inte ämnet om Skräckens hus i sig jag kommer beröra här, jag tycker mest det är kapitalism definierat till tusen.

I den här världen vi sliter i och som vi byggt upp så är det helt okej att göra något mot andra människor, så länge det ger cash och berömmelse. Pengar är allt, det är ett faktum. Människan är inget, det är också ett faktum. Jag vet inte hur det är med dig, själv är jag trött på ensam-samhället där Vi räknas som skit fast hela skitsamhället bygger på vår konsumtion och produktion.

The home of the thiefs, the home of the slaves - welcome to capitalism!



Malmösnuten strikes again

Att malmöpolisen inte drar sig för att slå ner fackliga blockader visste vi. Nu visar man på nytt SS-beetende. Man radar upp tolvåriga barn (självklart med utländsk härkomst) mot en vägg i noll-gradigt väder i hela fyrtiofem(45!) minuter med massa snutar och en polishund bakom dem, till allmän beskådan. När sedan allmänheten säger ifrån får man svaret att man ska sticka från platsen. Vilka as.

Polisen i Malmö visar gång på gång att man undergräver all demokrati och att man efterlängtar en ren och skär polisstat (om vi inte redan lever i en sådan?). Alla snackar gärna om hur farligt det är för tonåringar att gå ut på stan dessa dar för att man riskerar att få stryk. Jag kommer ihåg när jag och mina vänner gick ut, vi var inte rädda för att bli nedslagna av andra ungdomsgäng - vi var rädda för grisar i uniform som inte drar sig för att spöa oss, rada upp oss mot väggen och visitera oss. När jag fick stryk av en ordningsvakt en gång så ifrågasatte jag om det var en människa som misslyckats med fysutbildningen på polishögskolan och ville hävda sig själv. Numera hävdar jag att man får utbildning i kåren om hur man ska trakassera arbetarungdomar på bästa möjliga sätt. Rada upp oss mot väggen, fråga om vi knarkar, slå på oss - gör vadfan ni vill, men en gång så kommer ni få fan tillbaka. Det hoppas jag ni är medvetna om. Avskeda asen på malmösnuten och gör det nu! Annars är det en jävla skymf mot all demokrati som påstås finnas i det här ruttna samhället.

Malmögrisen har ett ruttet förflutet och verkar alltmer får en rutten framtid. Och man har inte ens vett att be om ursäkt om sitt jävla beetende till familjen, där man förklarar vilket dåligt område man bor i och förklarat att man är dåliga föräldrar. As, det är det enda ni är!

FILM PÅ ALLT



Tradin’ war stories

Varje dag utbyter jag krigshistorier med folk. Vi utbyter analyser av olika konflikter i samhället och hur vi gått till väga för att få en drägligare situation i livet. Det är krigshistorier av rang. Det handlar allt om ifrån facklig organisering till fusk på prov eller fildelning, ibland hur man gått ihop för att stoppa alkoholflödet till ungdomar eller narkotika också, för den delen. Det har handlat om allt från kukiga chefer till riktiga fittnyllen till borgare. Första Maj firade jag genom att med ett gäng kamrater kolla på filmer av socialistiska karaktärer, vi kollade på Bloody Sunday och Tupac Resurrection. Tupac delgav oss sin krigshistoria, hur han försökte förändra världen. Jag blev minsann imponerad.

Tupac Amaru Shakur lyckades få kriminella gängbildningar att skriva på “The code of thug life” som handlade om att gängen bland annat skulle undvika att ‘civila’ blev inblandade i deras verksamhet, eller lidande. Att knarklangningen skulle sluta vid skolor och så vidare. Tupac sa att “I think that even gangs can be positive, they just gotta start to be selfproductive instead of selfdestructive.” Han växte upp i en enorm fattigdom där kapitalismens bieffekter på samhället var vardag. Våld och knark var vardag. Hemlöshet var vardag. Ni förstår. I vänstern pratas det ofta om gamla ikoner från tidigt 1800-tal, jag är dock av uppfattningen att man borde uppmärksamma och diskutera idéer ifrån kommunistiska teoretiker från modern form, vilket Tupac faktiskt var. Tupac kanske inte höll sig politisk korrekt alla gånger, men det krävs helt klart att hans idéer uppmärksammas och diskuteras. Nu ska jag dock inte förstöra filmen för er och berätta alla hans idéer, utan ni får se den själva. Nedladdningslänk finns här. Ett dokument av vår tid.

Första maj var min enda lediga dag på 14 dagar. Jag är som sagt på ett fritids för tillfället och jag måste säga att det är hårt, men kul! Med en arbetsplats i kaos på grund av bossens misslyckande med stabilitet och politikernas (se: asens) vilja att skära ner mer och mer i det offentliga. Barnen är trevliga jävlar, men det går mig inte en dag förbi att av den barnkullen jag arbetar med var dag kommer säkerligen 10-15 finns i mer eller mindre kriminela kretsar om 6 till 10 år. Det är sorgligt, denna jävla kapitalism förstör oss.

I övrigt har SD riksårsmöte, ifall nu någon bryr sig. Partiledaren gnäller om hotbilde(r) för att man inte lyckas fylla sina platser i KF och snutar bevakar skiten.

Signerat,
Spoked



Uppror, motstånd - ingen jävla fred!

Idag är sista dagen på min första arbetsvecka på Fritids, som jag ska vara på en tid framöver. Det råder upprorsstämning. Utöver alla sysslor som bör och måste göras så är det inte långt kvar till uppror på arbetsplatsen.

Varje timma i personalrummet, eller på avdelningen, så hör man tissel och tassel om hur rektorn (miss)sköter jobbet på arbetplatsen, han är inte där när han skall vara etc. Man upplever också hur nedskärningarna kommunen gör påverkar. Kollegor som tvingas sägas upp, som är med i förhandlingsförlamade fackförbund som inte tar strid för sina medlemmar. Mer pengar och mer stridslystna fackförbund, säger jag.

I övrigt så har jag en kull underbara barn att handskas med. Synd bara att dom tvingas växa upp i ett samhälle som det här. För här ska ju absolut inte alla kramas mjukt, även fast det gärna är så på ridån.

I övrigt vill jag be alla skänka pengar till Motkrafts insamling för våra syrror! Bra att ni tar konflikten och hoppas ni segrar. Alla, skriv på!



Allting kommer lösas och bli bättre igen

Dagen är till ända, efter jobb på ett fritids så har jag nu upplevt stämningen på arbetsplatsen. De flesta på arbetsplatsen är vänsterorienterade politiskt, och konflikten med bossen på platsen (rektorn) känns i atmosfären. Man hör hur kollegor klagar tysta för sig själva i personalrummet, på lönen, på rektorns egentliga tankebanor, om han tänker sparka eller inte sparka - ovissheten är stor. Lönen kunde vara mer på topp, en ingångslön på 18 papp är inte särskilt mycket att hurra över, och för de som jobbat 20 år längre har man höjt sig någon tusenlapp från ingångslönen. Pissdåligt med pengar, med andra ord.

Men så är det väl, antar jag. När man jobbar i det offentliga så förväntas man jobba som om det vore välgörenhet. Vi har inte råd att äta flott, inte råd att köra flotta bilar, inte råd att resa hur som helst som vilka andra svin verkar ha. Men så är det ju i den här världen, har du inga pengar så får du likagärna dö. Alla ska klara sig själva. Mjuka trygga Sverige utåt, inåt i landets kärna och hjärta är man hjärtsjuk. Men nu när syrrorna strejkar så vettefan hur man ska reparera det. För syrror är trötta på dålig lön och gör något åt det, heja syrror!

Arbetsplatsen annars är bara trevlig, det är en arbetarort någonstans i Sverige som skulle få diverse Sverigedemokrater att storkna. Massa, massa sköna invandrarkids. Och ingen skiljer sig från någon svensk unge heller, oavsett om dom är muslimer eller inte. Jag lovar, skulle något fascistsvin, från ett avskyvärt parti som vill försämra för papperlösa, komma till mitt fritids och leta ungar för att peka ut som muslimer skulle man ha fel 10 gånger av 10. Eftersom dom nu så gärna hävdar att beetende sitter i kulturen så skulle wannabe-pedagogarna få testa på att bedöma folk, men nej. I maktens korridorer trivs man hellre tryggt där man kan kivas med andra politiker på ett sätt som får “mina” ungars beetende att verka moget. Jävla slödder dom där, maktens män. Företagsägare, politiker - usch, jag hatar dem alla.

I övrigt har ni kanske märkt en hel del förändringar på bloggen här på sistonde. Det är numera bara en skribent, Spoked, som huserar i huset. Den nya bloggen, med design och namn, kommer handla om mer saker kopplade till personlivet som jag lever på någon ort runtom i vårt avlånga “trygga land” där vi “kramar folk mjukt”, men vissa här blir tydligen “kramade mindre mjukt och kastas ut”.

Puss på er.

Bloggare bloggar om: Intelligent design, När staten inte tar sitt ansvar, You play to win the game, Konflikterna i samhället, Reservdelar från helvetet och säkert massa annat.



Some people in america are still enslaved

Jag ramlade över en gammal god låt idag på youtube som det var väldigt länge sedan jag hört, men med en gudomlig text:

Some black people in America
are still enslaved
But the slavery today
works in a different way
Instead of picking heavy cotton
just to pay the dues
They working at the very bottom
to buy Nike shoes

Just Do It
We just did it, some will hate us for it
Just Do It
But some will love us, and we them

And as we look a little closer
we see the slavery has expanded
Now it’s almost colour blind
because more slaves are demanded
While the black man is chasing Nike
white woman be chasing GAP
But the only gap we’re getting
is between the white and black

And the same white family
that drew the lines on the map
Is the same white family
now selling us GAP
So like I say it’s still just slavery
but with different tools
Some Americans today
are not just slaves but also fools

Just Do It
We just did it, some will hate us for it
Just Do It
But some will love us, and we them

So outcast people in America
whatever your colour be
Leave your trailor park, your neighborhood
and gather up in D.C.
Once there, don’t waste time hugging trees
just tell them that you’re there to be
collecting retrospectively
for centuries of slavery

Because the same white family
that could set you free but never would
Is the same white family
that runs D.C. and Hollywood
So please stop shooting your own people
in your own damn neighborhood
When you really should be shooting
at D.C. and Hollywood

Just Do It
We just did it, some will hate us for it
Just Do It
But some will love us, and we them

It’s about that time…
Time to wake up America
and evolve into Jahmerica

See, the difference
between a headline and a head lie
is an N, as in Nothing
Media spins make us sing
hymns full of sins
as if we’re powerless
to the whims of the winds
We’re killing our next of kins
as they cut their skins
looking for aluminum tins
in rusty trash bins
This is the daily battle
in which noone ever really wins
We yearn for things
while the bell rings
and we hope it brings
those peaceful feelings
So we pull strings
and weild in dealings
To climb that neverending latter
of the social pyramide
like Bill Gates
and Michael Jackson did
Or whomever else we idolize
then criticize when we realize
that we’ve been had
And it’s worse than bad
Makes me sad that I’m actually glad
to see the world is mad at it’s dad
while Bush is bombing Bagdad…

Själva låten:



Demokratin gäller för…vilka då?

Demokratin är oftast något som förs upp till debatt, demokratiska rättigheter och annat. Men grundfrågan är, vart är demokratin på väg? Lever i ett demokratiskt samhälle? När polisen slår ner fackliga stridsåtgärder, som är grundlagsskyddade i en demokrati, och när polisen åsiktsregistrerar och trakasserar både demonstrationsdeltagare och andra människor med annan politiska uppfattning än den som är tolerant hos dagens makthavare. När högerbloggare skriker ut om hur man bör attackera facket, då, ja, då bör man ta mig fan fråga sig själva, vilka gäller den demokratiska ordningen, var är det för samhälle vi lever i och var vill antidemokraterna att demokratin ska gå åt? Vi ser den högervåg som går i resten utav i Europa som även når Sverige…



Fitna - The movie, om vadå?

Jag har nu, efter att ha surfat runt på en hel del Sverigedemokraters bloggar och även liberaler, sett en film som heter Fitna som behandlar islam och berättar hur farlig islam är, hur mycket islam hatar bögar och hur man minsann mördar otrogna jävlar. Det är kul, är det. Jag tänker dock inte länka filmen, inte av anledningen att jag är rädd för religiösa fundamentalister, snarare att jag tycker filmen är bland det sämsta jag sett.

Man försöker uppröra genom att samla ihop alla de värsta klipp man kan hitta där fundamentalister begår diverse brott mot människor och säger ganska avskyvärda saker till kameran. Man försöker därefter göra det här till någon film om hur man minsann måste bekämpa islam och där håller jag faktiskt med. Men jag är dock av åsikten att man måste bekämpa religion generellt sätt, oavsett om det heter Kristendom eller Islam eller Hinduism.

Det blir alltid samma diskussion, yttrandefrihet - islamofobi - hur-jätte-läskiga-och-farliga-muslimer-från-mellanöstern-är. Det börjar bli nådigt uttjatat. Jag vet inte hur länge det har hållt på nu, hetsen mot muslimer. Men jag har då fan inte råkat ut för någon jihad mot mig, och jag är svensk. Jag har då inte stött på någon mordisk muslim, och då har jag även vistats med en hel del. Några islamkritiker (som man så hjärtligt kallar sig själva) kan väl berätta för mig hur dessa ser ut? Var är alla terrorister som jag borde träffat på vid det här laget? Var är dom?! Nej, exakt. Muslimer är inte farliga - religiös fundamentalism är farlig. Religion överhuvudtaget är bara förslappande och passiverande för en arbetarklass.

I övrigt så har nu Sverigedemokraterna fått lokal för sitt årsmöte, som ska hållas i Karlstad i Värmland (nåja, förra gången fick man väl byta lokal flertalet gånger så vi får väl se hur länge det håller i sig). SDblogg grinar då illa ut om hur “odemokratiska kräk” t.ex. fackförbundet Handels i Värmland är som vägrar vara på samma hotell som fascisterna i Sverigedemokraterna. Nu är jag kanske enligt vissa inte rätt människa att ge en objektiv bedömning av parlamentarisk demokrati (kan vara för att jag inte ser det som en fungerande demokrati?), men innebär demokrati inte att Handels i Värmland inte behöver vistas på samma plats som fascister om man inte vill? Innebär demokrati att man måste acceptera fascister och deras agenda? Dra mig baklänges om jag har fel, men jag tror att demokrati innebär att man minsann får ge mittenfingret åt fascister när man vill, hur man vill. Fascister kanske ska tänka en och två gånger innan man slänger vilt och fritt med demokratibegreppet igen…



Syndikalisterna kammar hem seger efter seger…

På två dagar har SAC kammat hem, inte bara en, utan två ganska stora segrar för papperslösa arbetare! Runt om på de olika LS:en lär följande låt spelas:

Det går bra nu kompis, det går bra nu! 

Frågan om papperslösa blir alltmer på tapeten runt om i media, samtidigt som SAC visar sig vara ett slagkraftigt fack som tar fighten - och faktiskt vinner! Även fast högborgerliga ungdomsförbund velat ta sympatier för företagare som utnyttjat anställda och även fast någon forskare går ut och fördömer och någon LO-ansluten går ut och fördömer så visar det här på vilka det är som är slagkraftiga, vilka det är som tar fighterna för sina medlemmar - med eller utan papper.

Petter har också skrivit, likaså även Forever United, Kim Müller, Samhällsfeber, och Svensson.

Sen finns det ju vissa idioter som är bitterheten personifierad när facket når stora framgångar.



Applicerbart i dagens samhälle

“Jag är en av dem som slavar på kung Keops pyramid,
det är vi som jobbar nere invid foten”

Jag jobbar timmarvis på jobbet och får inte se en bråkdel av det jag tjänar in till ägarna.

“Har man en gång kommit hit, blir man aldrig mera fri.
Om man slutar här, så slutar man i gropen.”

Jag kan inte fly från dagens samhälle. Jag är fast i skiten. Jag tvingas leva i en icke-levande värld. Där jag, likt ett jävla ekorrhjul, går runt runt runt med samma jävla rutin. Väljer jag att ställa mig utanför ekorrhjulet med produktion och konsumtion så dör jag, på grund av samhället. Har man inga stålar så dör man. Vi kommer hit och vi slutar här.

“Bakom femton dubbla reglar,
bakom femton dubbla lås,
håller rikedomen hov i maktens salar.
Här finns ingenting som hotar, här finns ingenting som stör.
Här är tankarna och rummen lika svala.
Och om någon måste dö,
eller några ska ha spö,
finns det andra som kan verkställa besluten.
Hit hörs aldrig ångestropen eller tjuten.”

Makthavarna (välj valfri beskrivande synonym, förslagsvis utsugarna och svinen) sitter i sitt jävla riksdagshus och på sina jävla toppmöten där verkliga människors behov inte hörs, där våra rop inte hörs. Där vi kan ignoreras. De rika, de som har den verkliga makten över våra liv, deras önskemål hörs. Men inte vi arbetare.

“Om dem där uppe i det blå inte längre vill förstå,
utan föraktar alla de som ger dem mat,
ska pyramiderna tillsist bli deras grav.”

Varje historia i tiden är en historia om klasskamp. Historien visar på att vi kommer säga ifrån. Er värld kommer läggas i ruiner, ur den ska vi bygga en ny värdig levande värld. Erat samhälle kommer bli eran jävla grav. Jag kommer alltid kämpa för att slippa den här skitvärlden, det är ingen utopi, det är min verklighet. Mitt samhälle kommer och ska bli av.

“De må ha militärer och vapen, men vi arbetare har hjärta!”

Jag vill leva i ett samhälle där jag tillåts leva. Jag vill inte vara fast i ett jävla ekorrhjul där jag producerar för att konsumera. Jag vägrar, jag vägrar ta mig fan. Jag vill få det jag behöver för att överleva, jag vill inte ha något värderingssystem. Jag är trött att arbeta för att ni ska kunna bli rika på mitt arbete. Jag är trött på att det är vi som fyller era fängelser. Jag är trött på ett jävla utanförskap, jag är så jävla trött på hela skiten. Jag vill inte dö över pengar eller tillita mig till någon religion för att få hjälp. Jag vägrar. Jag gör min egna framtid, mitt egna liv. Jag vill ha ett liv som är levande, baserad på våra behov och där arbetet utförs efter våra förmågor.